Framsteg i behandling av ansiktsförlamning fokus för nordiskt expertmöte på Akademiska
- Behandlingen av ansiktsförlamning har utvecklats på flera sätt vid Akademiska sjukhuset de senaste tio åren. Vid ansiktspares efter cancer utför vi numera nervoperationer för att återställa rörelseförmågan i ansiktet. Vi transplanterar också muskler för att återställa leendet på patienter med medfödd ansiktsförlamning, säger Andres Rodriguez Lorenzo, överläkare inom plastik- och käkkirurgi och ansvarig för Facialisparesteamet på Akademiska sjukhuset.
Facialispares (ansiktsförlamning) är ett tillstånd som påverkar patientens förmåga att utrycka känslor eftersom det saknas rörelse i ansiktsmusklerna. Den vanligaste orsaken till ansiktsförlamning kallas Bells pares och drabbar 40 av 100 000 personer per år.
Det finns flera orsaker till ansiktsförlamning, framförallt missbildning, infektioner, tumörer, inflammationer eller trauma. Behandlingen varierar beroende på patientens behov. Här ingår framförallt fysioterapi, toxin botulinbehandling (botox) eller operationer med mikrokirurgiska tekniker för att återställa symmetrin i ansiktet och förmågan att le och blunda.
Facialisparesteamet på Akademiska Sjukhuset etablerades i 2012 och är pionjärer i Norden när det gäller att ge multidisciplinär vård i samma patientbesök. Här samarbetar plastikkirurger, ÖNH-specialister och sjukgymnast. Teamet behandlar patienter från hela landet. Sedan starten har cirka 200 patienter per år behandlats på kliniken. Forskningsverksamheten inom området är aktiv, med två doktorander och teamet har nyligen publicerat en bok tillsammans med en grupp internationella experter om standarden på vården för rekonstruktion vid ansiktsförlamning.
Vid konferensen Nordic Facial Nerve Meeting samlas internationella experter på området för att diskutera de senaste framstegen inom behandling av ansiktsförlamning, från skandinaviska länder men också från USA, Storbritannien och Österrike. Mötet hålls i hybridformat, med en kombination av föreläsningar online och på plats.
För mer information/intervju, kontakta:
Andres Rodriguez Lorenzo, överläkare inom plastik- och käkkirurgi och ansvarig för Facialparesteamet på Akademiska sjukhuset, tel: 072-732 65 33, e-post: andres.rodriguez.lorenzo@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
Studie på Akademiska: Kan sjuksköterskeledd intervention öka rörelse och näringsintag hos patienter i samband med stamcellstransplantation?25.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Att snabbt komma i rörelse och få i sig tillräckligt med näring kan ha stor betydelse för återhämtning i samband med stamcellstransplantation. En studie på Akademiska sjukhuset har prövat om en sjuksköterskeledd intervention kan öka viljan till fysisk aktivitet och ge förbättrat energi- och proteinintag hos patienter med blodsjukdomar som fått sådan behandling.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum